A special day to remember. En dag jag aldrig kommer glömma. En som för några år sedan var den bästa på länge. Nu känns det mest tomt och ledsamt. Tänk att något så fantastiskt bara kan ta slut. Bara sådär. Det är så ensamt. På utsidan kan det verka bra men insidan är något helt annat. Tungt. Vill avsluta detta inlägg med att sammanfatta den 4 februari 2007 genom att citera Rasmus ordgåta: ”Pga speciella rörelser av kroppens lägre delar i ett av Sveriges vädersträckliga verktyg”.